Kategorier
Betraktelse Föreningen Herdestav Undervisning

Herdestav januari 2024

Att Gud har sätt att kommunicera med människor kan vi läsa som ett genomgående tema i hela Bibeln. Det sker på olika sätt i olika situationer, ibland tydligare och ibland på ett sätt som gör att man behöver lyssna lite extra. Några av sätten som Gud i Bibeln talar är genom Den Helige Ande, genom drömmar och visioner, genom änglar och genom andra personer. Gud talar fortfarande till oss människor. Vi ber ofta till Gud att han ska gripa in men hur ofta ger vi tid till Gud att faktiskt tala?

Tänk om du vid ett läkarbesök, sätter dig ned, utförligt beskriver dina smärtor, och vid sekunden du berättat klart reser dig upp och går hem utan att lyssna på vad läkaren har för prognos eller rekommenderad plan för att du ska må bättre. Det är samma med Gud, han vill lyssna på oss och våra innersta tankar och funderingar men han vill också tala. Ger vi Gud plats för att tala och har vi våra sinnen inställda på att faktiskt lyssna? Gud kanske talar på ett sätt som vi inte är vana vid. Vår Gud är ändå en skapande och kreativ Gud och kan skapa nya sätt att tala med oss hela tiden. 

Att börja lyssna in Gud och låta hans röst leda kyrkan kan vara lite läskigt. Det innebär att vi släpper vår kontroll och litar på att Gud faktiskt ska tala och leda. Det betyder också att vi behöver vara frimodiga att gå på det vi tror Gud säger åt oss att göra. 

Om vi vill att vår kyrka ska blomstra och må bra måste vi ha Guds ledning. Kyrkor som inte blandar in Gud i sin ledning och riktning dör ut. 

När du sitter hemma och ber för Vasakyrkan och du upplever att Gud talar om kyrkan; skriv gärna ner det och be extra över det. Kanske är detta något som församlingsledningen kan informeras om? Kanalen mellan dig och Gud är helt öppen! Ofta när Gud talar bekräftar Gud det genom att säga det genom flera personer så var frimodig i att dela när du upplever att Gud talar, kanske använder Gud dig för att berätta något för Vasakyrkan!

“Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig.” – Johannes 10:27

Låt oss gå in i 2024 helt ledda av Gud och hans levande ord!

Adam Govik

Kategorier
Betraktelse Föreningen Herdestav

Herdestaven

Tänd ljus

Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. Joh 1:5

Senast tiden har jag gått och nynnat på Psalm 609: Advent  är mörker och kyla, på jorden är krig och kallt. Advent är den mörkaste tiden på året. Vi kan också uppleva att vi lever i en mörk tid med så mycket ont i världen. Ibland kan det också kännas mörkt i ens eget liv. 

Under advents- och jultiden tänder vi många ljus i våra hem och samlingslokaler. De ljusen vill påminna oss om att vi får tända och bära ljus genom våra liv. Som det står i det gamla ordspråket: Förbanna inte mörkret utan tänd ett ljus. Eller som Bo Setterlind skriver i sin början av sin dikt Tänd ljus: Låt inte mörkret hindra dig att söka ljuset. 

Genom våra ord, handlingar och böner, i vardagens liv, får vi tända och bära ljus. Även våra verksamheter och samlingar i kyrkan får vara ljusbärare. Ett exempel är alla våra Gudstjänster i Vasakyrkan och en annan är På trappan. I syftesbeskrivningen för På trappan står det: – Jag är världens ljus säger Jesus. Vi vill från det stora Kristusljuset finnas i Umeå centrum som ljusbärare.

Ljusen vi tänder i advent får påminna oss om att tända ljus men framförallt om världens ljus, Jesus Kristus som kom till vår jord. Det sanna ljuset, som ger alla människor, skulle komma in i världen. (Joh 1:9). Han som kom till oss på julnatten, kommer också till oss idag och i sin härlighet vid tidens slut. Till Kristus får vi vända oss och be vårt Hosianna som betyder Herre hjälp! Jesus vill ge oss av sitt ljus och hjälpa oss att bära ljus. 

Advent är mörker och kyla.

På jorden är krig och kallt.

Man drömmer om fred och om vänskap,

men bråkar och slåss överallt.

Advent är mörker och kyla.

Vi tänder ett ljus och ber:

Förbarma dig Gud över jorden,

all nöd, all förtvivlan du ser.

Advent är väntan på Kristus:

Kom Herre, kom hit i tid.

Och lär oss ta hand om varandra

och leva tillsammans i frid.

Första advent

/Magnus Lind