Kategorier
Betraktelse Föreningen Herdestav

Herdestaven

Ta emot varandra

Allt som har skrivits tidigare är skrivet till vår undervisning, för att vi ska bevara vårt hopp genom den uthållighet och tröst som Skrifterna ger. Må uthållighetens och tröstens Gud hjälpa er att vara eniga med varandra efter Kristi Jesu vilja, så att ni alla med en mun prisar vår Herre Jesu Kristi Gud och Far. Ta därför emot varandra, så som Kristus har tagit emot er till Guds ära. Rom 15:4-7 Svenska Folkbibeln 2015.

Detta skriver Paulus i sitt brev till församlingen i Rom. Men jag upplever att orden också talar till oss i Vasakyrkan. Man kan sammanfatta texten i tre råd till oss:

1) Lyssna till Skriftens undervisning och tröst

Ibland kan det kännas mörkt och kallt i vår värld. Men vi har fått en stor gåva i Bibelns skrifter. Undervisningen där hjälper oss att bevara vårt hopp samt ge uthållighet och tröst. Vi kan lyssna till Guds ord på många olika sätt. Det kan vara både tillsammans i gudstjänster och på andra samlingar, men också enskilt i vardagen. Här kan bibelläsningsplaner, andaktsböcker och bibelappar vara till hjälp. 

2) Låt Gud hjälpa er att var eniga

I församlingen i Rom fanns det en hel del spänningar och olika åsikter och det har jag lagt märke till också finns i Vasakyrkan. Det är dock inte något unikt, för i alla församlingar tror jag det finns spänningar. Textens råd är att vi låter Gud hjälpa oss att vara eniga efter Jesu vilja. Jesus ber ju i sitt avskedstal i Joh 17 att alla troende ska bli ett. Uthållighetens och tröstens Gud vill hjälpa oss med detta. Det innebär inte att vi behöver ha samma åsikter i allt. I kapitlet före i Romarbrevet uppmanar Paulus oss att inte sätta oss till doms över olika uppfattningar. Vi är trots allt inte en åsiktsgemenskap utan en trosgemenskap.

3) Ta emot varandra såsom Kristus har tagit emot er

Före jul hade vi en mötesvärdsträff i Vasakyrkan, där vi pratade om mötesvärdens olika uppgifter. Vi konstaterade att mötesvärdens viktigaste uppgift är att vara välkomnande mot alla. Jag tycker att vi alla i Vasakyrkan får hjälpas åt med detta. Flera undersökningar visar också på hur viktigt det är att ha en varm, öppen och välkomnande atmosfär för att församling ska kunna växa. Huvudanledningen och inspirationen till att ta emot varandra är att Kristus först har tagit emot oss var och en med sin öppna famn. Den famn som omfamnar oss från korset.  

Bön: Uthållighetens och tröstens Gud. Tack för Bibelns undervisning och hjälp oss att lyssna till den. Lär oss i kyrkan att vara eniga efter Kristi vilja och inte sätta oss till doms över olika uppfattningar. Hjälp oss att ta emot varandra såsom Kristus har tagit emot oss. I Jesu namn Amen. 

/Magnus Lind

Kategorier
Betraktelse Föreningen Herdestav Undervisning

Herdestav januari 2024

Att Gud har sätt att kommunicera med människor kan vi läsa som ett genomgående tema i hela Bibeln. Det sker på olika sätt i olika situationer, ibland tydligare och ibland på ett sätt som gör att man behöver lyssna lite extra. Några av sätten som Gud i Bibeln talar är genom Den Helige Ande, genom drömmar och visioner, genom änglar och genom andra personer. Gud talar fortfarande till oss människor. Vi ber ofta till Gud att han ska gripa in men hur ofta ger vi tid till Gud att faktiskt tala?

Tänk om du vid ett läkarbesök, sätter dig ned, utförligt beskriver dina smärtor, och vid sekunden du berättat klart reser dig upp och går hem utan att lyssna på vad läkaren har för prognos eller rekommenderad plan för att du ska må bättre. Det är samma med Gud, han vill lyssna på oss och våra innersta tankar och funderingar men han vill också tala. Ger vi Gud plats för att tala och har vi våra sinnen inställda på att faktiskt lyssna? Gud kanske talar på ett sätt som vi inte är vana vid. Vår Gud är ändå en skapande och kreativ Gud och kan skapa nya sätt att tala med oss hela tiden. 

Att börja lyssna in Gud och låta hans röst leda kyrkan kan vara lite läskigt. Det innebär att vi släpper vår kontroll och litar på att Gud faktiskt ska tala och leda. Det betyder också att vi behöver vara frimodiga att gå på det vi tror Gud säger åt oss att göra. 

Om vi vill att vår kyrka ska blomstra och må bra måste vi ha Guds ledning. Kyrkor som inte blandar in Gud i sin ledning och riktning dör ut. 

När du sitter hemma och ber för Vasakyrkan och du upplever att Gud talar om kyrkan; skriv gärna ner det och be extra över det. Kanske är detta något som församlingsledningen kan informeras om? Kanalen mellan dig och Gud är helt öppen! Ofta när Gud talar bekräftar Gud det genom att säga det genom flera personer så var frimodig i att dela när du upplever att Gud talar, kanske använder Gud dig för att berätta något för Vasakyrkan!

“Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig.” – Johannes 10:27

Låt oss gå in i 2024 helt ledda av Gud och hans levande ord!

Adam Govik

Kategorier
Betraktelse Föreningen Herdestav

Herdestaven

Tänd ljus

Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. Joh 1:5

Senast tiden har jag gått och nynnat på Psalm 609: Advent  är mörker och kyla, på jorden är krig och kallt. Advent är den mörkaste tiden på året. Vi kan också uppleva att vi lever i en mörk tid med så mycket ont i världen. Ibland kan det också kännas mörkt i ens eget liv. 

Under advents- och jultiden tänder vi många ljus i våra hem och samlingslokaler. De ljusen vill påminna oss om att vi får tända och bära ljus genom våra liv. Som det står i det gamla ordspråket: Förbanna inte mörkret utan tänd ett ljus. Eller som Bo Setterlind skriver i sin början av sin dikt Tänd ljus: Låt inte mörkret hindra dig att söka ljuset. 

Genom våra ord, handlingar och böner, i vardagens liv, får vi tända och bära ljus. Även våra verksamheter och samlingar i kyrkan får vara ljusbärare. Ett exempel är alla våra Gudstjänster i Vasakyrkan och en annan är På trappan. I syftesbeskrivningen för På trappan står det: – Jag är världens ljus säger Jesus. Vi vill från det stora Kristusljuset finnas i Umeå centrum som ljusbärare.

Ljusen vi tänder i advent får påminna oss om att tända ljus men framförallt om världens ljus, Jesus Kristus som kom till vår jord. Det sanna ljuset, som ger alla människor, skulle komma in i världen. (Joh 1:9). Han som kom till oss på julnatten, kommer också till oss idag och i sin härlighet vid tidens slut. Till Kristus får vi vända oss och be vårt Hosianna som betyder Herre hjälp! Jesus vill ge oss av sitt ljus och hjälpa oss att bära ljus. 

Advent är mörker och kyla.

På jorden är krig och kallt.

Man drömmer om fred och om vänskap,

men bråkar och slåss överallt.

Advent är mörker och kyla.

Vi tänder ett ljus och ber:

Förbarma dig Gud över jorden,

all nöd, all förtvivlan du ser.

Advent är väntan på Kristus:

Kom Herre, kom hit i tid.

Och lär oss ta hand om varandra

och leva tillsammans i frid.

Första advent

/Magnus Lind

Kategorier
Betraktelse Herdestav Undervisning

Herdestaven

Diakoni – nära Jesus, nära varandra och nära omvärlden.

“Vid denna tid, då lärjungarnas antal ständigt växte, började de grekisktalande judarna klaga över att de infödda judarna åsidosatte deras änkor vid den dagliga utspisningen diakonia. De tolv kallade samman alla lärjungarna och sade: »Det är inte riktigt att vi skall försumma Guds ord för att ordna med måltider. Nej, bröder, välj ut sju män bland er som har gott anseende och är fyllda av ande och vishet, så sätter vi dem till sådana uppgifter. Då kan vi själva ägna oss helt åt bön och åt ordets tjänst diakonia.” Apg 6:1-4.

Diakoni kommer från det grekiska verbet diakonein och betyder “att tjäna”. I Apg 6:1-4 ser vi exempel på tjänandet, diakonin, som kommer till uttryck på två olika sätt. Dels genom att ordna med mat till änkor som inte kunde försörja sig själva, och dels genom tjänandet i bönen och i ordet. I bibeltexten framkommer det tydligt att både delarna är viktiga, det ena utesluter inte det andra. De tolv som kallar till sig lärjungarna ser behovet som finns i församlingen, nämligen att fler och fler kommer till kyrkan för att få mat, vilket leder till att apostlarna inte hinner med bön och ordets tjänst. Därför behövs flera som hjälper till att tjäna, diakonein, så att bönen och fördjupningen i ordet inte ska försummas.

Hur ser diakoni ut i bibeln? Både Gamla och Nya testamentet är fulla av exempel på hur vi som troende ska möta våra medmänniskor. 

“När grödan bärgas i ert land, skall du inte skörda ända ut till åkerrenen, inte heller skall du samla in de sista axen av skörden. Du skall inte göra någon efterskörd i din vingård, inte heller plocka upp nerfallna druvor. Du skall lämna kvar det åt den fattige och åt invandraren. Jag är Herren, er Gud.” 3 Mos 19:9-10. Gamla testamentet är full av liknande uppmaningar. Gud säger inte att vi inte får skörda eller njuta av det vi sått, men han uppmanar oss att inte skörda ända ut till kanten och att inte samla in de sista axen av skörden, så att det ska få räcka till fler än till bara oss själva. 

I Nya testamentet blir diakonin ännu tydligare, då Gud själv kommer till oss för att tjäna och inte för att bli tjänad. “Människosonen har inte kommit för att bli tjänad diakoneo utan för att tjäna diakoneo och ge sitt liv till lösen för många.” Mark 10:45. Evangelierna berättar om hur Jesus tjänade människorna runt omkring sig, alla efter var och ens behov. I de resterande böckerna i Nya testamentet, får vi följa hur lärjungarna fortsätter att tjäna sina medmänniskor (inte minst i Apostlagärningarna). Något som lärjungarna och apostlarna verkligen förstod var just bönens och gudstjänstens roll. Liksom Jesus själv, prioriterade lärjungarna och apostlarna bönens tjänst. Att möta människors behov fick inte försumma bönen och gudstjänsten.

“Det kommer aldrig att saknas fattiga i landet. Därför ger jag dig denna befallning: Öppna handen för din broder, för den fattige och nödlidande i ditt land.” 5 Mos 15:11. Detta är vårt uppdrag som troende och som församling; att tjäna, diakonein. Hur ska vi vara till hjälp för våra medmänniskor i vår stad? Behoven är oändliga: trasiga familjer, alkohol och drogmissbruk, de ensamma, ung som vuxen som lider av psykiskt ohälsa, ekonomisk fattigdom, prostitution, segregation,.. bara för att nämna några. Ja, jag blir också överväldigad av den oändliga listan. Att behov och nöd finns, innebär inte att vi i Vasakyrkan ska möta alla dessa behov. Vi behöver förstås avgränsa oss, kanske ska vi satsa på att hjälpa de ensamma, de som lider av psykisk ohälsa, eller av segregation? Vi får göra detta, som Vasakyrkans vision säger, genom att leva: nära Jesus, nära varandra och nära omvärlden. Leva nära Jesus gör vi genom bönen, leva nära varandra gör vi bland annat genom att fira gudstjänst tillsammans, och sist men inte minst leva nära omvärlden. Detta gör vi genom vårt diakonala arbete.

/Joline Dagerbrant

Kategorier
Betraktelse Herdestav Undervisning

Herdestaven

Mitt hus skall kallas ett bönens hus för alla folk. Jes 56:7, Mark 11:17

Dessa ord som Jesus citerar från Jesaja bok, nämndes flera gånger i samband med S:t Claras kyrkas besök hos oss i Vasakyrkan. Prästen Mats Nyholm talade om att när Jesus ser på Umeå så ser han också Vasakyrkan och säger dessa ord om oss. 

Mitt hus skall kallas ett bönens hus

Mats Nyholm utmanade oss att ge mer utrymme för bön i Vasakyrkan. Detta bygger också på S:t Claras kyrkas egna erfarenhet av dagliga bönesamlingar och vad det har betytt för dem. Mats menade att bönen är den största anledningen till att S:t Clara kyrka har fyllts med människor och gett dem kraft till diakoni och evangelisation. 

Mitt hus skall kallas ett bönens hus för alla folk.

Jesus ord handlar också om öppenhet för alla människor.  Mats talade om att kyrkans kallelse är att vara öppen för alla men inte för allt. Här visade Teamet från Clara kyrka på Vasakyrkans stora möjligheter och de gladdes över att så många människor söker till kyrkan, både till samlingar inne i kyrkan och ute på trappan. Någon i teamet sa att: “Vi har plattan men ni har trappan.” Jag tänker att vi i Vasakyrkan får be och arbeta för att vår kyrka ska få vara en öppen kyrka för alla. Det handlar inte minst om att möta alla människor med Jesu kärlek. 

De nio tillväxtfaktorerna

Under dagarna påmindes vi också om de nio grundvärderingar och tillväxtfaktorer som S:t Clara kyrka arbetar utifrån och som talar just mycket om bön och öppenhet. Det var Carl-Erik Sahlberg (1945-2021) som kom som präst till kyrkan 1989 som började tillämpa de tillväxtfaktorer som han hade funnit i sin kyrkohistoriska forskning. När han kom till kyrkan var det bara några få som samlades där men idag är kyrkan fullsatt. Jag tänker att dessa nio principer också kan vara något som vi i Vasakyrkan får inspireras av i vår vision av att leva nära Jesus, nära varandra och nära omvärlden:

1. Den kyrka växer som är öppen för alla

2. Den kyrka växer som bryr sig om människor i nöd

3. Den kyrka växer som har en kärleksfull gemenskap

4. Den kyrka växer som sätter Jesus i centrum

5. Den kyrka växer som lever ett helgat liv

6. Den kyrka växer som vågar lida för sin tros skull

7. Den kyrka växer som söker Gud i bön

8. Den kyrka växer som använder lekmän

9. Den kyrka växer som är beroende av den helige Andes kraft

/Magnus Lind

Foto/bild:Peo Einemo.

Kategorier
Betraktelse Herdestav

Herdestaven 

Mångfalden och enheten i Vasakyrkan

Nådegåvorna är olika, men Anden densamma. Tjänsterna är olika, men Herren densamme. Verksamheterna är olika, men Gud är densamme, han som verkar i allt och överallt. 1 Kor 12:4-6

Sommaren på Backen har nu gått mot sitt slut. För mig har det varit en glädje att få vara med på många gudstjänster och kulturverandor. Sommarens samlingar har varit välbesökta och många har uttryckt sig positivt om dem. Tack alla som bidragit på Backen på olika sätt. Nu drar vi igång igen i Vasakyrkan med de olika verksamheterna. Jag tänker att bibelordet ovan från Paulus, som vi läste för några söndagar sedan, gäller också oss i Vasakyrkan.

Nådegåvorna är olika men Anden densamme. 

Var och en av oss i Vasakyrkan har fått olika gåvor och talanger av Gud. Gud vill att vi ska använda dem till att bygga upp vår kyrka och tjäna varandra med dem. Vi får be Gud och varandra om hjälp att upptäcka gåvorna och på vilket sätt vi ska använda dem. Alla gåvor och bidrag är viktiga. Paulus skriver senare i samma brev att “var och en har något att bidra med”. Rosenius skriver om nådegåvornas mångfald med orden: “En sådan rikedom och mångfald är utmärkande för allt vad Gud har skapat. Ty samtidigt som det finns en Andens enhet, måste det också finnas en nådegåvornas mångfald, där var och en tjänar med sin gåva.”

Tjänsterna är olika men Herren densamme

Tjänsterna i Vasakyrkan ser också olika ut. Nu har vi glädjen att vara tre anställda, eftersom Joline Dagerbrandt har börjat hos oss. Hennes tjänst kommer att ha en diakonal och utåtriktad inriktning. Be gärna för oss anställda och våra olika tjänster. Här får vi också be för alla som på olika sätt har olika ledaruppdrag i vår kyrka. Tjänsterna kan också bestå av de olika handlingarna vi alla gör för Herren och varandra. Det finns olika sätt att tjäna Gud men det är samme Herre som vi tjänar. 

Verksamheterna är olika, men Gud är densamme. 

Vi har många olika verksamheter här i kyrkan, för olika åldrar, som nu drar igång. De mesta av verksamheterna är sådana vi har haft förut men en del nytt kommer också att hända här i höst. Förutom onsdagsbönerna på morgnarna kommer det också att vara torsdagsböner på kvällarna. Den 19-22 september kommer en grupp från St Clara kyrka upp till oss och det kommer att vara saker som händer tillsammans med dem både inne i kyrkan och utanför den. En ny Alphakurs börjar också den 24 september. I mitten av september drar också Söndagsskola för vuxna igång. Verksamheterna kan se olika ut både i kyrkan och i våra liv, men det är Gud som verkar i allt och genom allt. 

Enhet i mångfald

Det finns en stor mångfald av gåvor, tjänster och verksamheter i Vasakyrkan men det som som förenar oss och alla kristna är tron på Gud Fader, Herren Jesus och den heliga Anden. Vi får vända oss till vår treenige Gud som själv är en enhet i mångfald och be om hjälp denna höst i Vasakyrkan:

Treenige Gud, vi tackar dig för vår församling och för våra olika gåvor, tjänster och verksamheter. Hjälp oss att leva förenade med dig, vända mot världen och öppna för varandra. I Jesu namn. Amen.

/Magnus Lind, Präst

Kategorier
Betraktelse Föreningen Herdestav

Herdestaven

Kasta ut nätet!

I en av påskens texter (Joh 21) berättas det att sju av lärjungarna fiskade en natt på sin gamla ”arbetsplats” – Gennesarets sjö, men de fick ingenting: När morgonen kom stod Jesus på stranden, men lärjungarna förstod inte att det var han. Och Jesus frågade: ”Mina barn, har ni ingen fisk?” De svarade nej, och han sade: ”Kasta ut nätet på högra sidan om båten, så får ni.” De kastade ut nätet, och nu orkade de inte dra in det för all fisken. Den lärjunge som Jesus älskade sade då till Petrus: ”Det är Herren!”. 

Ibland upplever vi likt de sju lärjungarna motgångar och misslyckanden i våra liv och dess sysslor. Kanske upplever vi en en trötthet och ett mörker? För mig talar berättelsen om att den levande Herren är med oss i vår vardag med dess olika sysslor, även om vi inte alltid förstår det. Jesus har lovat att vara med oss varje dag och hjälpa oss. Jesus frågar efter hur vi har det och visar på nya möjligheter i våra olika problem.  

Berättelsen kan också tala om vårt arbete i Vasakyrkan. Vi får vara med i kyrkans båt med uppdrag att kasta ut evangeliets nät för att människor ska bli befriade. Någon av kyrkofäderna sa: ”För fisken som är skapad för vattnet är det dödligt att bli hämtad upp ur havet men för människan är det tvärtom. Evangeliets nät drar oss upp ur dödens vatten och för oss till Guds ljus, till det sanna livet.”

  Ibland kan vi dock uppleva att det går trögt med missionsarbetet. Jesus vill dock vägleda och hjälpa oss. Ibland kallar han oss att kasta ut nätet på nya sätt, våga pröva nya verksamheter och former för att människor idag skall nås av evangeliet.  Ett exempel är “På trappan” i Vasakyrkan där vi tillsammans med Umeå stadsförsamling, sedan några år tillbaka varje fredag eftermiddag flyttar ut till vår trappa och bjuder passerade på kaffe och kaka. Många stannar för att fika men också för att samtala eller gå in i kyrkan och värma sig en stund. Kanske du skulle vilja och kunna vara med som frivillig i denna verksamhet? Vi får fortsätta att lyssna in Jesus för att se på vilket sätt han vill att vi ska kasta ut nätet i vårt sammanhang.

Mitt i våra liv, både som enskilda och församling, är det viktigt att vi inte glömmer bort att äta hos Jesus. Vi får i andakt och gudstjänst äta av Jesu levande bröd och få ny kraft och glöd. 

Då lärjungarna steg i land fick de se en glödhög och fisk som låg på den och bröd… 

Jesus sade till lärjungarna: ”Kom och ät.”

Magnus Lind, präst Vasakyrkan Umeå