Författare: Joline Dagerbrandt

Kategorier
Diakoni

Diakonihelgen

Jag har nu glädjen att skriva några rader om diakonihelgen den 12-14 april. Vi hade då förmånen att ha S:ta Clara på besök, med Mats Nyholm i spetsen. Helgen syftade till att inspirera, uppmuntra och utrusta oss i Vasakyrkan i vårt diakonala arbete.
Hela helgen var fantastisk och innehöll mycket bön, gemenskap och inspiration. Det var också en bra uppslutning, då många fler än endast diakonirådet och personalen var närvarande. Under helgen var det mycket som tog form när det kommer till diakonin i Vasakyrkan. Diakonirådet har till exempel landat i att fokusera på tre områden: integration, ensamhet och psykisk hälsa. Vi har redan nu startat ett café; ett rum och en möjlighet till god integration. Du är varmt välkommen att vara med!

Joline Dagerbrant

Kategorier
Diakoni

Besök från S:ta Clara kyrka 12-14 april

Vi får åter besök av ett team från Clara kyrka, det ser vi mycket fram emot. I höstas hade vi dem på besök och vi blev inspirerade av deras diakonala arbete i S:ta Clara. Själv fick jag med mig mycket och blev taggad inför vårt diakonala arbete i Vasakyrkan. Vid deras besök i höstas visade Mats Nyholm en lista på de behov som finns i Sverige. Listan var lång, men det jag tydligt kunde se och läsa var: integration, ensamhet och psykisk ohälsa. Dessa områden är viktiga och jag tror att vi i Vasakyrkan har mycket att bidra med. En vän till mig sade: ”Vill du bli integrerad i Sverige? Gå till kyrkan!” Det ligger mycket i detta. I kyrkan har vi en god och varm gemenskap och vi är duktiga på att se och inkludera människor. Denna styrka ska vi ta vara på och därmed bjuda in fler människor från andra länder in i vår gemenskap.
Sedan i början av denna termin har vi ett diakoniråd, och vi har pratat om att S:ta Claras besök den 12-14 april ska bli en ”ume-variant”. Vi har tänkt att en fördjupning i diakonins teologi vore i sin ordning. Vi vill även få del av deras erfarenheter kring de områden vi kanske ska jobba med.

Ni är varmt välkomna att vara med under helgen! Tillsammans bygger vi Guds rike.

/Joline Dagerbrant

Kategorier
Betraktelse Föreningen Herdestav

Herdestaven

Denna gång i herdestaven vill jag dela med mig några ord om mina älsklingspsalmer och några tankar om kontroll och rädsla.
På senare år har jag börjat uppskatta de äldre psalmerna från psalmboken. Det finns en mångfald och psalmerna berör livets olika skeden. En tid i mitt liv orkade jag inte lyssna på de lovsånger jag var van vid, de sånger som handlade om att prisa Gud eller om att tjäna honom osjälviskt och av glädje. Jag ville prisa Gud och jag ville tjäna honom, men orken eller styrkan fanns inte där. Det var under den tiden jag upptäckte Blott en dag och Löftena kunna ej svika och jag lyssnade på dem om och om igen. Texterna blev både min bön och min bibelläsning. Sångerna gav mig tröst, vila och hopp, just för att de pekar på att det hänger på Gud och inte oss.

Det är naturligt att kontrollbehovet växer när det är kaosigt i vår omgivning. När det är kaos vet vi inte vad vi har att förvänta oss, detta skapar rädsla, och rädslan leder många gånger till dumma beslut. Just nu är det många som är oroliga, med tanke på all information vi får gällande krig som pågår och att det också kan drabba oss i Sverige. Den rädsla som växer hos många kontrolleras genom att till exempel hamstra mat eller besvara krig med mera krig. Egentligen vet vi att inget av detta är hållbara eller långsiktiga lösningar, men rädslan gör oss blinda.

Bibeln uppmanar oss att inte vara rädda, utan lita på Gud och hans löften. Lita på att Herren förser sina barn efter behov. I Jeremias bok får vi följa Guds folks historia, vi får läsa att Israel åter hamnar i fångenskap, denna gång i Babylonien. Följande säger Gud till sitt folk: ”Bygg era hus och bo i dem. Plantera trädgårdar och ät frukten från dem. Ta er hustrur och avla söner och döttrar, ta hustrur åt era söner och ge era döttrar åt män, så att de föder söner och döttrar. Bli flera där, inte färre! Gör allt för att den stad jag har deporterat er till skall blomstra, och be till Herren för den. Ty dess välgång är er välgång” Jer 29:5-7.
Vidare i Jer 30:10-11 säger Gud: “Var inte rädd, du min tjänare Jakob, säger Herren, var inte förskräckt, du Israel. Jag skall rädda dig ur fjärran land, dina barn ur det land där de är fångna. Jakob skall åter leva trygg, ingen skall hota honom. Ty jag är med dig, säger Herren, och jag skall rädda dig”.

Gud uppmanar sitt folk att göra det de kan påverka, nämligen att de ska plantera och föröka sig och att Gud är den som kommer med lösning och räddning. Allt är i Guds händer och inte i våra händer. Genom att försöka ta kontrollen över våra liv tappar vi istället friheten i att få vara människa. Den arma människan vi egentligen är.

Blott en dag ett ögonblick i sänder

Vilken tröst vad än som kommer på

Allt ju vilar i min Faders händer

Skulle jag som barn väl ängslas då

Själv han är mig alla dagar nära

För var särskild tid med särskild nåd

Varje dags bekymmer vill han bära

Han som heter både Kraft och Råd

Morgondagens omsorg får jag spara,

om än oviss syns min vandringsstig.

Som din dag så skall din kraft ock vara

Detta löfte gav han mig

Hjälp mig då att vila tryggt och stilla

Blott vid dina löften Herre kär

Löfterna kunna ej svika, 

nej, de står evigt kvar: 

Jesus med blodet beseglat

Allt vad han lovat har

/Joline Dagerbrant

Kategorier
Diakoni Styrelsen

Besök från S:ta Clara 

Den 11 januari hade vi ett spontanbesök av ett team från S:ta Clara kyrka. De hade varit på besök i Skellefteå och passade på att hälsa på hos oss på vägen hem. De var ett härligt gäng med prästen Mats Nyholm i spetsen. Vi åt en enkel frukost och bad tillsammans och efter bönen fick vi lyssna på ett vittnesbörd. Det var ett härligt besök då jag själv blev väldigt upplyft och uppmuntrad. Jag fick mycket energi av att träffa S:ta Clara gänget, inte minst när vi fick del av vittnesbördet om hur Jesus kan vända ett liv som verkar så hopplöst.
Vi kommer också att få besök av ett team från S:ta Clara den 12-14 april. Då får vi återigen träffas och inspireras av dem. Detta ser jag fram emot väldigt mycket. 

/Joline Dagerbrant

Kategorier
Betraktelse Herdestav Undervisning

Herdestaven

Diakoni – nära Jesus, nära varandra och nära omvärlden.

“Vid denna tid, då lärjungarnas antal ständigt växte, började de grekisktalande judarna klaga över att de infödda judarna åsidosatte deras änkor vid den dagliga utspisningen diakonia. De tolv kallade samman alla lärjungarna och sade: »Det är inte riktigt att vi skall försumma Guds ord för att ordna med måltider. Nej, bröder, välj ut sju män bland er som har gott anseende och är fyllda av ande och vishet, så sätter vi dem till sådana uppgifter. Då kan vi själva ägna oss helt åt bön och åt ordets tjänst diakonia.” Apg 6:1-4.

Diakoni kommer från det grekiska verbet diakonein och betyder “att tjäna”. I Apg 6:1-4 ser vi exempel på tjänandet, diakonin, som kommer till uttryck på två olika sätt. Dels genom att ordna med mat till änkor som inte kunde försörja sig själva, och dels genom tjänandet i bönen och i ordet. I bibeltexten framkommer det tydligt att både delarna är viktiga, det ena utesluter inte det andra. De tolv som kallar till sig lärjungarna ser behovet som finns i församlingen, nämligen att fler och fler kommer till kyrkan för att få mat, vilket leder till att apostlarna inte hinner med bön och ordets tjänst. Därför behövs flera som hjälper till att tjäna, diakonein, så att bönen och fördjupningen i ordet inte ska försummas.

Hur ser diakoni ut i bibeln? Både Gamla och Nya testamentet är fulla av exempel på hur vi som troende ska möta våra medmänniskor. 

“När grödan bärgas i ert land, skall du inte skörda ända ut till åkerrenen, inte heller skall du samla in de sista axen av skörden. Du skall inte göra någon efterskörd i din vingård, inte heller plocka upp nerfallna druvor. Du skall lämna kvar det åt den fattige och åt invandraren. Jag är Herren, er Gud.” 3 Mos 19:9-10. Gamla testamentet är full av liknande uppmaningar. Gud säger inte att vi inte får skörda eller njuta av det vi sått, men han uppmanar oss att inte skörda ända ut till kanten och att inte samla in de sista axen av skörden, så att det ska få räcka till fler än till bara oss själva. 

I Nya testamentet blir diakonin ännu tydligare, då Gud själv kommer till oss för att tjäna och inte för att bli tjänad. “Människosonen har inte kommit för att bli tjänad diakoneo utan för att tjäna diakoneo och ge sitt liv till lösen för många.” Mark 10:45. Evangelierna berättar om hur Jesus tjänade människorna runt omkring sig, alla efter var och ens behov. I de resterande böckerna i Nya testamentet, får vi följa hur lärjungarna fortsätter att tjäna sina medmänniskor (inte minst i Apostlagärningarna). Något som lärjungarna och apostlarna verkligen förstod var just bönens och gudstjänstens roll. Liksom Jesus själv, prioriterade lärjungarna och apostlarna bönens tjänst. Att möta människors behov fick inte försumma bönen och gudstjänsten.

“Det kommer aldrig att saknas fattiga i landet. Därför ger jag dig denna befallning: Öppna handen för din broder, för den fattige och nödlidande i ditt land.” 5 Mos 15:11. Detta är vårt uppdrag som troende och som församling; att tjäna, diakonein. Hur ska vi vara till hjälp för våra medmänniskor i vår stad? Behoven är oändliga: trasiga familjer, alkohol och drogmissbruk, de ensamma, ung som vuxen som lider av psykiskt ohälsa, ekonomisk fattigdom, prostitution, segregation,.. bara för att nämna några. Ja, jag blir också överväldigad av den oändliga listan. Att behov och nöd finns, innebär inte att vi i Vasakyrkan ska möta alla dessa behov. Vi behöver förstås avgränsa oss, kanske ska vi satsa på att hjälpa de ensamma, de som lider av psykisk ohälsa, eller av segregation? Vi får göra detta, som Vasakyrkans vision säger, genom att leva: nära Jesus, nära varandra och nära omvärlden. Leva nära Jesus gör vi genom bönen, leva nära varandra gör vi bland annat genom att fira gudstjänst tillsammans, och sist men inte minst leva nära omvärlden. Detta gör vi genom vårt diakonala arbete.

/Joline Dagerbrant