Author: Oscar Richardsson

Categories
Herdestav

Herdestaven

Tillsammans

Sommaren lider mot sitt slut och hösten börjar försiktigt att ge sig till känna. I skrivande stund håller jag på att avsluta min första vecka tillbaka på kontoret efter semestern, en vecka som har präglats av reflektioner kring en psalm. Psalmen  jag har grubblat över är “Det är saligt att på Jesus få tro” och framförallt dess andra vers som börjar: “Det är saligt att samlas i tro, omkring ordet till bön och till sång.” Det är saligt, underbart, bringar lycka att samlas i tro. Dessa ord har väckt två tankar som jag skulle vilja dela med mig av, förhoppningsvis som uppmuntran, inför den stundande höstterminen. 

För det första: När vi samlas har alla något att bidra med. Paulus återkommer till denna poäng i flera av sina brev till de första församlingarna (1 Kor 12-14, Rom 12). I församlingarna som Paulus skriver till har det uppstått jämförelse, tävlingar och rangordningar av vad som är bättre eller finare att bidra med. Men, menar Paulus, så ska det inte vara, istället uppmanar han församlingarna till kärlek, en kärlek där olikheter får komplettera, inte konkurrera.  Så, oavsett om det är i gudstjänst, bönegrupp eller någon annan form vi kan samlas i så bidrar vi med allt ifrån praktiska uppgifter till att närvara och på så sätt tillsammans vara Kristi kropp. 

För det andra: Tillsammans i kärlek får vi också upptäcka mer av Guds kärlek. I Efesierbrevet (3:18-19) skriver Paulus: “Stå fasta och var stadigt rotade i honom, så att ni tillsammans med alla de heliga förmår fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek som är väldigare än all kunskap, tills hela Guds fullhet uppfyller er.” Vi behöver hjälpas åt att stå rotade, att lära känna och växa i relationen till Kristus. Och tillsammans i kärlek hjälps vi också åt att förstå och gestalta Kristi kärlek. 

Välkommen till en ny hösttermin i Vasakyrkan där vi tillsammans ska få fortsätta upptäcka mer av den kärlek som övergår allt förstånd, Guds kärlek genom Kristus Jesus.  

/Oscar Richardsson

Foto/bild:Peo Einemo.

Categories
Betraktelse Herdestav Undervisning

Herdestaven

Korset - en påminnelse om Jesu kärlek till oss.

Fastan, en central del av kyrkoårets rytm med sina dryga 6 veckor och fastan som praktiken att frivilligt avstå, dessa perspektiv skulle jag vilja dela några reflektioner kring i månadens herdestav. Fastan inleds på askonsdagen vilken i år, infaller den 5 mars, avslutas med stilla veckan och själva fastan bryts i och med påsksöndagen. 

I bibelns texter om fasta så beskrivs fastan framför allt som att avstå från att äta, allt ifrån kött till att inte äta alls. Och det är kanske det vi idag primärt förknippar med fasta. Men jag skulle nog säga att det inte är det som är poängen, alltså det kanske inte handlar så mycket om att avstå från utan att ge utrymme för. För oavsett om det är Daniel (Dan 1:12) som under en period inte äter kött eller  i Ester 4:16 då folket fastar inför att Ester ska vädja till kungen. Eller Paulus efter sitt möte med Jesus på vägen till Damaskus (Apg 9:9) så handlar det om att avstå till förmån för något annat, för bön, sorg eller reflektion. Idag kan vi därför tala om fasta från till exempel sociala medier. För det handlar mindre om vad jag avstår från och mer om vad jag ger utrymme för. Detta innebär inte att det inte finns visst egenvärde i att fasat från viss mat eller sociala medier men det är inte det som står i fokus. Så, vad är det vi ger utrymme för? Ett traditionellt centrum för fokus under fastan är reflektion kring Jesu lidande. Fastans 40 dagar speglar Jesus 40 dagar i öknen där han frestas och den avslutas i korsfästelsen, döden och uppståndelsen. I Lukasevangeliets 4 kapitel kan vi läsa om hur Jesus fastar och frestas i öknen, något som följs upp med hans uppträdande i synagogan i Nasaret. Här (Luk 4:16-30) ger Jesus det som ibland kallas för hans programförklaring, hans sätt att beskriva vad hans tjänst kommer att innebära. Helande, befrielse och upprättelse, det är Jesu tjänst men det är också den fasta som Gud önskar av folket i sitt budskap genom Jesajas 58 kapitel: Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor… befriar de förtryckta… delar ditt bröd med den hungrige… Den fastan som Gud vill se här handlar inte om att avstå från något utan att göra det goda. Detta kan givetvis innebära ett behov att omprioritera, att avstå, men igen, frågan är vad som står i fokus och kanske är det det som fasteperioden kan hjälpa oss med. Att vi regelbundet får återvända till en period där vi kan kalibrera fokuset på Jesus Kristus och ger utrymme för reflektion och handling i riktning för det goda.

/Oscar Richardsson

Categories
Undervisning

Så var temadagen om att växa i lärljungaskap

Lördagen den 16 november anordnade Unga vuxna-ledningsgruppen en dag på temat “Att växa i lärjungaskap”. Huvudtalare för helgen var EFS missionsföreståndare Kerstin Oderhem som inledde dagen med ett seminarium om lärjungaskap som barnaskap till Gud utifrån det första kapitlet i Johannesevangeliet. 

Dagen fortsatte med ledningsgruppen för Unga vuxna som höll ett seminarium utifrån deras arbete med unga vuxna. De lyfte fyra områden som har varit viktiga och som de fortsätter att jobba med. Det första området handlar om förutsättningar där man bland annat tittar på målgruppen och mötesplatser. Det andra området betonar gemenskapen och dess vikt i vandringen med Jesus. Det tredje området betonar vikten av ledarskap och delaktighet. Ledarskap kan här ses som alla de olika uppgifter som behövs för den tänkta verksamheten och vikten i att få bli delaktig samt växa in i uppgifter. Det avslutande området handlar om att hålla blicken fäst på Jesus, att söka en fördjupad relation till honom som vi söker att följa och vars likhet vi söker att formas till. I anslutning till presentationerna av dessa fyra områden fick vi möjlighet att dela personliga erfarenheter kring temat. 

Dagen avslutades med en lovsångsgudstjänst med ett lovsångsteam från unga vuxna och Kerstin Oderhem som talare. I predikan uppmuntrades vi bland annat att i vardagen dela “Jesus-berättelser” med varandra, stora och små saker som vi uppfattar att Jesus säger och gör i vår vardag. 

Sammantaget var det en väldigt härlig dag fylld med god undervisning, fina samtal och trevlig gemenskap.

/Oscar Richardsson

Categories
Betraktelse Föreningen Herdestav

Herdestaven

Foto: Eva Gerhardsson

Stormen stillas

Vi lever i en tid där det finns mycket som kan oroa oss. Personligen känns det som att varje gång jag möts av nyhetsflöden, är det en ny kris eller en ny konflikt som brusar upp som ett stormigt hav och känslan av litenhet, maktlöshet och rädsla är påtaglig. Men vid dessa stunder kan jag också drar mig till minnes Markusevangeliet 4:35-41. Där möts vi av berättelsen när Jesus stillar stormen. Berättelsen utspelar sig på kvällen efter en lång dag av undervisning av Jesus där han tillsammans med lärjungarna beslutar sig för att ta sig till andra sidan sjön, bort från folkmassorna som har lyssnat på undervisningen. Väl i båten lägger sig Jesus ner och somnar. Plötsligt blåser det upp till storm och lärjungarna grips av stor rädsla, de väcker Jesus som befaller stormen att lugna sig och stormen lyder. Berättelsen avslutas med att lärjungarna frågar sig “Vem är han? Till och med vinden och sjön lyder honom.”

Genom gamla testamentet återkommer ett bildspråk som talar om världens ondska och kaos i formen av vatten och vattenmonster, som kaosmakter eller kaosvatten. I detta bildspråk är det bara Gud som är den som har makten över kaoset, bara Han som stillar stormen. I templet fanns därför en kopparplatta som skulle påminna om och symbolisera Guds stillande av kaosvattnet. Det är troligt med detta i bakhuvudet som lärjungarna ställer frågan “Vem är han?” Jesus gör något som bara Gud har makt att göra. 

I Uppenbarelseboken kan vi sedan läsa om den himmelska tronsalen där författaren beskriver ett hav som av kristall. Upp 4:6. Det är renare, klarare än kopparplattan. Kaosvattnet blir stillat en gång för alla. Med denna framtidsvision, i tron och hoppet om det slutgiltiga stillandet får vi delta i Guds mission för en helare värld och vi får också, likt Jesus, vila tryggt i båten med tilltron till Guds makt och omsorg. Vi får vila i Guds ord till psalmisten “Lugn! Besinna att att jag är Gud, upphöjd över folken, upphöjd över jorden.” Ps 46:11. 

/Oscar Richardsson

Categories
Föreningen Gudstjänst Undervisning

Oscar Richardsson presenterar sig

Hej!

I skrivande stund har jag nästan gjort min första månad som anställd i Vasakyrkan och jag vill tacka för det varma välkomnandet. Jag har funnits med i Vasakyrkan tidigare både som medlem och som anställd men det börjar bli några år sedan. Erfarenheten av livet, dess toppar och dalar, vardag och fest påverkar oss, formar oss och får oss, förhoppningsvis, att växa. En liten presentation av mig och kan därför vara på sin plats både för nya och gamla bekantskaper. 

Jag är uppvuxen i Älvsbyn, Norrbotten, näst äldst i en syskonskara på fem barn till föräldrar som båda varit verksamma som EFS präster. Som ung hade jag inga ambitioner att söka mig mot församlingstjänst. Mitt stora intresse var matlagning och fokus låg på restaurangbranschen, ett fokus som jag höll hårt i. Men så en dag för ca 12 år sedan började Gud att pocka på min uppmärksamhet med en kallelse till något annat. Den kallelsen var och är, som för oss alla, först och främst närmare Kristus, men för min del innebar den också en väg till församlingstjänst. 

De 12 gångna åren har därför på olika sätt handlat om församlingstjänst genom olika uppdrag och anställningar i församlingar där den senast var som pastor och lovsångsledare i Vineyard i Umeå. Men framförallt har det inneburit studier. Bibelskola, pastorsprogrammet vid Akademi för ledarskap och teologi samt en snart avslutad magisterexamen i teologi vid samma institution har varit en den huvudsakliga sysselsättningen under dessa år. När jag inte jobbar eller studerar brukar tiden bland annat fyllas med matlagning, musik och och läsande av teologisk litteratur. 

Och nu är jag här. Jag ser så mycket fram emot att tillsammans med er verka för Guds rikes utbredning i Umeå. Ett verk där jag inte minst brinner för att arbeta med lärjungaskapet, livet i tillbedjan och det teologiska samtalet i största allmänhet. 

Guds frid! 

Oscar Richardsson, konsulent