Kategorier
Styrelsen

Rapport från styrelsen

Styrelsen hade sitt första sammanträde för året den 10 januari. Årsmötet närmar sig så verksamhetsberättelse och verksamhetsplan finjusterades för att sedan kunna skickas ut i slutet på månaden. 

Även budgeten bearbetades. Glädjande är att intäkter via gåvomedel stämde överens med budgeten för 2022. Inför 2023 är tanken att föreningen ska ha ytterligare en anställd och då behöver intäkterna öka för att möjliggöra det. 

Frågan om en ny ljudanläggning lever och arbetet fortsätter med detta.

Man behöver hitta nya arbetsmetoder för mycket i föreningen, och mycket behöver ses över; uthyrning av lokaler, ekonomi, kommunikation, administration, marknadsföring för att nämna några saker. De anställda lägger mycket värdefull tid på en del av detta. Det finns en önskan att fler engagerar sig för att avlasta anställda och styrelse. 

Under våren kommer Adam Govik att prioritera en fortsättning av succén med alpha-kurser, unga vuxna-gudstjänster varannan lördag, träffar på kyrkan för smågrupper, att närvara på universitetet för att göra Vasakyrkan känd bland studenter samt en profetisk workshop på kyrkan.

Söndagsskola för vuxna, direkt innan söndagsgudstjänsten, påbörjas. Det är ett tillfälle att få läsa och bearbeta dagens texter tillsammans, innan predikan. Ett utmärkt sätt för att fördjupa sin tro.

Vi läser i överlåtelsebönen: ”Fyll oss med ditt goda så att vi blir till välsignelse”. Det handlar om att vi ska överlåta oss till Gud och låta honom få verka. Inte att vi först ska börja med att prestera och känna press över att vi måste lösa det ena efter det andra. Vi ska först och främst söka oss till Gud och tillåta honom att verka i våra liv och i vår förening. För att kunna göra detta gav Gud oss Kristus. Kristus är vägen, sanningen och livet och ingen kommer till Fadern utom genom honom. Så tro på Kristus. Vi måste släppa in honom i våra liv och lägga allt vårt hopp, vår förtröstan, våra tankar, ja allt som vi är, på Kristus. Vi ska bli lika Kristus och vara där han är. Det sker tack vare Gud, inte oss, när vi förtröstar helt på Jesus Kristus och inte på vad vi själva vill och kan.