Categories
Betraktelse Herdestav Undervisning

Herdestaven

Vårkänsla

“Men glöm det som förut var, tänk inte på det förgångna.

Nu gör jag något nytt.

Det spirar redan, märker ni det inte?

Jag gör en väg genom öknen, stigar i ödemarken.”

Jesaja 43:18-19

Jodå, visst märker vi att det spirar i naturen även här uppe i Umeå hos oss. 

Snön är borta och det börjar bli grönt på så många sätt. Ljuset bryter igenom på ett tydligt sätt. Personligen tycker jag att ljuset hjälper till när man ska vakna på morgonen när det inte är så mörkt som under vintern. Och det är trevligt med ljusa och lite varmare kvällar. Vi har mycket att se fram emot. 

Man kan kort sagt säga att det är vårkänsla. Vi vet att så mycket mer kommer att växa och spira. Det blir ännu ljusare och varmare. De som är intresserade av odling har fullt upp med förberedelser. Balkonger, altaner och uteplatser förbereds så vi kan vara där och ta in ljus och värme. 

Dela ordet “vårkänsla” och delar i två delar så läser och säger vi i stället “vår känsla”. Vad är vår känsla i Vasakyrkan?

För inte så länge sedan var det årsmöte för föreningen. Många nya i styrelsen som ska lära sig att jobba ihop. Viktiga samtal förs om verksamhetsplan och vad som bör satsas på i framtiden. Det är inte bara styrelsen som ska bära det utan vi alla i vår förening, i vår kyrka, har möjlighet och ansvar i detta.

Vasakyrkan är ett härligt sammanhang, en trädgård med en massa olika sorters växter, buskar och träd. Det finns så mycket att vara tacksam för. Så många vackra växter som sprider hopp, ljus och värme.

Men i vårens tid av nyfödelse i naturen kan vi också fundera lite.

Vad är det som vill växa och gro? Någon ny blomma eller träd? Vilka redan befintliga växter, buskar och blommor behöver få lite mer omsorg för att funka ännu bättre och komma mer till sin rätt? 

Frågan om vad som behöver rensas kan också vara viktig att närma sig. 

I bibeltexten från Jesaja står det “Jag gör en väg genom öknen, stigar i ödemarken”.

Jag tänker att det i vårt sammanhang Vasakyrkan, vår trädgård finns det grupper, aktiviteter och samlingsplatser som nu känns som öken och ödemark. Områden där vi kanske är lite vilsna om hur vi ska göra i framtiden. 

Hur når vi t.ex. barn, familjer och unga? Det kan finnas tankar om kör, sång och musik. Eller vad vi har för öppna mötesplatser dagtid? Många tankar och funderingar finns i en mängd frågor som rör vår förening, vår kyrka. 

Men Gud gör en väg genom öken och ödemark. Redan nu spirar det!

Vi får alla hjälpas åt att fundera och jobba tillsammans. Vi kan återigen landa i våra ledord “Nära Jesus, nära varandra och nära omvärlden”. Vi får be och lyssna in vår Herre, vara nära varandra i bön, samtal och arbete kring hur vi kan dela vår tro med omvärlden både nära och långt borta.

Vårkänslan och vår känsla är full av liv och växt, av hopp och ljus.

Vi, alla tillsammans, får med tacksamhet ta oss an det nya.

/ Ulrika Lind

Categories
Betraktelse Herdestav Undervisning

Herdestaven

Älska varandra!

På bibelstudierna i Vasakyrkan, varannan torsdag, följer vi första Johannesbrevet. En liten historia från kyrkofadern Hieronymus (300-tal) berättar att när Johannes blivit gammal och skröplig lät han sig bäras till gudstjänsten i Efesos. Varje vecka var hans ord till församlingen:  ”Mina barn, älska varandra!”. När hans lärjungar blev trötta på att han alltid upprepade samma sak frågade man honom: “Mästare, varför säger du alltid detta?” “Därför,” svarade Johannes, “det är Herrens befallning, och om bara detta görs, är det nog.” 

Jag tänker att det också kan få vara ord till oss i Vasakyrkan. En uppmaning till att älska dom människor vi möter i kyrkan och i vår vardag. Men också att ta emot kärlek från andra. Det handlar inte alltid om att känna kärlek utan Johannes betonar på flera ställen att älska i handling. Den engelska författaren C S Lewis sa: “Fundera inte så mycket hur mycket du älskar din nästa utan handla som du gjorde det.” 

 “Älska varandra!” På ett sätt är det ett enkelt bud men samtidigt ibland så svårt att följa. Därför får vi påminnas om och ta emot Guds kärlek som är först och störst. Den kärlek som Gud har visat genom att sända sin son Jesus Kristus till vår värld för att vi skulle få liv genom honom. Det vi på ett speciellt påminns om under faste- och påsktiden. 

“Mina kära, låt oss älska varandra, ty kärleken kommer från Gud, och den som älskar är född av Gud och känner Gud. Men den som inte älskar känner inte Gud, eftersom Gud är kärlek. Så uppenbarades Guds kärlek hos oss: han sände sin ende son till världen för att vi skulle få liv genom honom. Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som försoningsoffer för våra synder. Mina kära, om Gud har älskat oss så, måste också vi älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra är Gud alltid i oss, och hans kärlek har nått sin fullhet i oss.” 1 Joh 4:7-12

/Magnus Lind

Bibelstudium med samtal

Bibelstudium varannan torsdag under våren. Vi börjar med drop-in fika som sedan följs av föredrag och samtal i mindre grupper.  Varje gång stannar vi inför ett kapitel i första Johannes brev. Ingen anmälan krävs.

Bibelstudium med samtal

Bibelstudium varannan torsdag under våren. Vi börjar med drop-in fika som sedan följs av föredrag och samtal i mindre grupper.  Varje gång stannar vi inför ett kapitel i första Johannes brev. Ingen anmälan krävs.

Bibelstudium med samtal

Bibelstudium varannan torsdag under våren. Vi börjar med drop-in fika som sedan följs av föredrag och samtal i mindre grupper.  Varje gång stannar vi inför ett kapitel i första Johannes brev. Ingen anmälan krävs.

Bibelstudium med samtal

Bibelstudium varannan torsdag under våren. Vi börjar med drop-in fika som sedan följs av föredrag och samtal i mindre grupper.  Varje gång stannar vi inför ett kapitel i första Johannes brev. Ingen anmälan krävs.

Bibelstudium med samtal

Bibelstudium varannan torsdag under våren. Vi börjar med drop-in fika som sedan följs av föredrag och samtal i mindre grupper.  Varje gång stannar vi inför ett kapitel i första Johannes brev. Ingen anmälan krävs.

Categories
Betraktelse Herdestav

Herdestaven

Ett nytt år har börjat. Vi får öva oss på att tänka och skriva 2025. För mig brukar det ta ett tag att vänja sig vid de nya siffrorna. 

År 2025 innebär för min egen del några nya saker att vänja sig vid. Jag har just påbörjat mitt vikariat hos er i Vasakyrkan. Under detta år kommer jag att arbeta på Jolines tjänst med inriktning på diakoni. Det känns mycket bra och jag ser fram emot att få lära mig nya saker och framför allt att få lära känna er som finns med i Vasakyrkan. 

Jag kommer närmast från ett vikariat som barn- och ungdomskonsulent i Ersmarkskyrkan i Umeå. Det började jag på precis när jag flyttat till Umeå i augusti 2023. Flytten gick från Luleå, min födelsestad och där jag tillbringade mina första 18 år. Sedan en paus på 10 år med olika bostadsorter för studier och familjeliv runt om i Sverige innan Luleå blev mitt hem igen. Denna gång i 25 år. Där har jag jobbat inom Svenska kyrkan och EFS Luleå med olika uppgifter men mest med barn- och ungdom och med att samordna frågor som gäller ideellt arbete. Jag har också fått utforska området predikan och det är spännande. Livet har jag fått lyckan att dela med Magnus och våra fyra söner som nu är vuxna och utflugna. Att prova något nytt som att flytta till en annan stad när man är drygt 50 år känns helt rätt. Magnus och jag trivs väldigt bra här i Umeå. 

När vi går in i nya år kan det vara en tid för att utvärdera, tänka och reflektera.  Vissa årsskiften har man bara ork att pusta ut för det har varit många saker på minussidan när man sammanfattar.  Läget i världen och samhället kan lätt trycka ner och ge mörka moln. Men det finns med all säkerhet alltid något att vara tacksam för ändå och vissa år är det en stor dos av det. Blickar vi framåt i samband med årsskiften har vi också med oss våra planer, önskningar och förhoppningar kring olika delar av vårt liv. Det hör till för vi är alltid på resa framåt och då behövs det lyfta blickar, öppna ögon och att vi är villiga och modiga att ta steg.  

Vasakyrkans ledord är ”nära Jesus, nära varandra och nära omvärlden”. Det är en väldigt bra grund för vår resa framåt som grupp och som individer. Och vi behöver inte vara rädda för Gud är med oss. I episteltexten (Hebreerbrevet 13:5,6) från nyårsdagen kan vi läsa:

Gud själv har sagt: Jag skall aldrig svika dig, aldrig överge dig och därför kan vi tryggt säga: Herren är min hjälpare, jag skall aldrig frukta. 

Det här får vi bära med oss i våra hjärtan. Som sanning och som en trygghet. Det hindrar inte att vi kommer att känna oss otrygga, rädda och ensamma. Låt oss då landa i ledorden och leva nära Jesus, nära varandra och nära omvärlden och dela liv i alla dessa riktningar.

/ Ulrika Lind

Vasaträffen

“Man trivs där man behövs”

Medverkande: Ulrika Lind, konsulent Vasakyrkan

Inbjudare: Eva Forsgren och Elsy Fahlgren

Foto/bild:Peo Einemo.

Vasaträffen

Ekumenik förr och nu

Medverkande: Magnus Lind, präst Vasakyrkan

Inbjudare: Asta Sandgren, Ulla Carlsson och Kerstin Uppenberg

Foto/bild:Peo Einemo.