Tag: herdestav

Categories
Herdestav

Herdestaven

Tjenare!

Kungarna uppträder som herrar över sina folk, och de som har makten låter kalla sig folkets välgörare. Men med er är det annorlunda: den störste bland er skall vara som den yngste, och den som är ledare skall vara som tjänaren…jag är mitt ibland er som er tjänare. Jesus i Luk 22:25-27

Ibland när två personer möts hälsar dom varandra med ett tjenare “Tjenare” är en hälsningsfras som härstammar från den äldre, mer formella frasen “jag är eder ödmjuke tjänare”, som sedan förkortats. Tänk om vi kunde möta andra men den inställningen och bli varandras ödmjuka tjänare. Det handlar både om att tjäna andra och låta sig bli tjänad. Ibland kan vi bli för stolta för att tjäna andra och ibland för stolta för att låta oss bli tjänade. 

Många av världens makthavare söker ära och vill härska över folket. Jesus visar oss en annan väg; kärlekens och tjänandets väg. Han talar om ett tjänande ledarskap. Jesus föregår själv med gott exempel. Han tvättade lärjungarnas fötter, men djupast sett var hela Jesu liv ett tjänande. Han kom för att tjäna mänskligheten och ge sitt liv för oss. Vi får följa Jesu fotspår och tjäna varandra och dem vi möter. Som Paulus skriver i Fil 2:3-6:

Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva. Tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras. Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus. Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt när han blev som en av oss. 

/Magnus Lind, Präst i Vasakyrkan  (utdrag ur predikan i Vasakyrkan den 21/9)

Categories
Herdestav

Herdestaven

Tillsammans

Sommaren lider mot sitt slut och hösten börjar försiktigt att ge sig till känna. I skrivande stund håller jag på att avsluta min första vecka på kontoret efter semestern, en vecka som har präglats av reflektioner kring en psalm. Psalmen jag har funderat över är “Det är saligt att på Jesus få tro” och framförallt dess andra vers som börjar: “Det är saligt att samlas i tro, omkring ordet till bön och till sång.” Det är saligt, underbart, bringar lycka att samlas i tro. Dessa ord har väckt två tankar som jag skulle vilja dela med mig av, förhoppningsvis som uppmuntran, inför den stundande höstterminen. 

För det första: När vi samlas har alla något att bidra med. Paulus återkommer till denna poäng i flera av sina brev till de första församlingarna (1 Kor 12-14, Rom 12). I församlingarna som Paulus skriver till har det uppstått jämförelse, tävlingar och rangordningar kring vad som är bättre eller finare att bidra med. Men, menar Paulus, så ska det inte vara, istället uppmanar han församlingarna till kärlek, en kärlek där olikheter får komplettera, inte konkurrera.  Så, oavsett om det är i gudstjänst, bönegrupp eller någon annan form vi kan samlas i, så bidrar vi med allt ifrån praktiska uppgifter till att närvara, och på så sätt vara Kristi kropp tillsammans. 

För det andra: Tillsammans i kärlek får vi också upptäcka mer av Guds kärlek. I Efesierbrevet (3:18-19) skriver Paulus: “Stå fasta och var stadigt rotade i honom, så att ni tillsammans med alla de heliga förmår fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek som är väldigare än all kunskap, tills hela Guds fullhet uppfyller er.” Vi behöver hjälpas åt att stå rotade, att lära känna och växa i relationen till Kristus. Och tillsammans i kärlek hjälps vi också åt att förstå och gestalta Kristi kärlek. 

Välkommen till en ny hösttermin i Vasakyrkan där vi tillsammans ska få fortsätta upptäcka mer av den kärlek som övergår allt förstånd, Guds kärlek genom Kristus Jesus.  

/Oscar Richardsson

Foto/bild:Peo Einemo.

Categories
Betraktelse Herdestav Undervisning

Herdestaven

Vårkänsla

“Men glöm det som förut var, tänk inte på det förgångna.

Nu gör jag något nytt.

Det spirar redan, märker ni det inte?

Jag gör en väg genom öknen, stigar i ödemarken.”

Jesaja 43:18-19

Jodå, visst märker vi att det spirar i naturen även här uppe i Umeå hos oss. 

Snön är borta och det börjar bli grönt på så många sätt. Ljuset bryter igenom på ett tydligt sätt. Personligen tycker jag att ljuset hjälper till när man ska vakna på morgonen när det inte är så mörkt som under vintern. Och det är trevligt med ljusa och lite varmare kvällar. Vi har mycket att se fram emot. 

Man kan kort sagt säga att det är vårkänsla. Vi vet att så mycket mer kommer att växa och spira. Det blir ännu ljusare och varmare. De som är intresserade av odling har fullt upp med förberedelser. Balkonger, altaner och uteplatser förbereds så vi kan vara där och ta in ljus och värme. 

Dela ordet “vårkänsla” och delar i två delar så läser och säger vi i stället “vår känsla”. Vad är vår känsla i Vasakyrkan?

För inte så länge sedan var det årsmöte för föreningen. Många nya i styrelsen som ska lära sig att jobba ihop. Viktiga samtal förs om verksamhetsplan och vad som bör satsas på i framtiden. Det är inte bara styrelsen som ska bära det utan vi alla i vår förening, i vår kyrka, har möjlighet och ansvar i detta.

Vasakyrkan är ett härligt sammanhang, en trädgård med en massa olika sorters växter, buskar och träd. Det finns så mycket att vara tacksam för. Så många vackra växter som sprider hopp, ljus och värme.

Men i vårens tid av nyfödelse i naturen kan vi också fundera lite.

Vad är det som vill växa och gro? Någon ny blomma eller träd? Vilka redan befintliga växter, buskar och blommor behöver få lite mer omsorg för att funka ännu bättre och komma mer till sin rätt? 

Frågan om vad som behöver rensas kan också vara viktig att närma sig. 

I bibeltexten från Jesaja står det “Jag gör en väg genom öknen, stigar i ödemarken”.

Jag tänker att det i vårt sammanhang Vasakyrkan, vår trädgård finns det grupper, aktiviteter och samlingsplatser som nu känns som öken och ödemark. Områden där vi kanske är lite vilsna om hur vi ska göra i framtiden. 

Hur når vi t.ex. barn, familjer och unga? Det kan finnas tankar om kör, sång och musik. Eller vad vi har för öppna mötesplatser dagtid? Många tankar och funderingar finns i en mängd frågor som rör vår förening, vår kyrka. 

Men Gud gör en väg genom öken och ödemark. Redan nu spirar det!

Vi får alla hjälpas åt att fundera och jobba tillsammans. Vi kan återigen landa i våra ledord “Nära Jesus, nära varandra och nära omvärlden”. Vi får be och lyssna in vår Herre, vara nära varandra i bön, samtal och arbete kring hur vi kan dela vår tro med omvärlden både nära och långt borta.

Vårkänslan och vår känsla är full av liv och växt, av hopp och ljus.

Vi, alla tillsammans, får med tacksamhet ta oss an det nya.

/ Ulrika Lind

Categories
Betraktelse Herdestav Undervisning

Herdestaven

Korset - en påminnelse om Jesu kärlek till oss.

Älska varandra!

På bibelstudierna i Vasakyrkan, varannan torsdag, följer vi första Johannesbrevet. En liten historia från kyrkofadern Hieronymus (300-tal) berättar att när Johannes blivit gammal och skröplig lät han sig bäras till gudstjänsten i Efesos. Varje vecka var hans ord till församlingen:  ”Mina barn, älska varandra!”. När hans lärjungar blev trötta på att han alltid upprepade samma sak frågade man honom: “Mästare, varför säger du alltid detta?” “Därför,” svarade Johannes, “det är Herrens befallning, och om bara detta görs, är det nog.” 

Jag tänker att det också kan få vara ord till oss i Vasakyrkan. En uppmaning till att älska dom människor vi möter i kyrkan och i vår vardag. Men också att ta emot kärlek från andra. Det handlar inte alltid om att känna kärlek utan Johannes betonar på flera ställen att älska i handling. Den engelska författaren C S Lewis sa: “Fundera inte så mycket hur mycket du älskar din nästa utan handla som du gjorde det.” 

 “Älska varandra!” På ett sätt är det ett enkelt bud men samtidigt ibland så svårt att följa. Därför får vi påminnas om och ta emot Guds kärlek som är först och störst. Den kärlek som Gud har visat genom att sända sin son Jesus Kristus till vår värld för att vi skulle få liv genom honom. Det vi på ett speciellt påminns om under faste- och påsktiden. 

“Mina kära, låt oss älska varandra, ty kärleken kommer från Gud, och den som älskar är född av Gud och känner Gud. Men den som inte älskar känner inte Gud, eftersom Gud är kärlek. Så uppenbarades Guds kärlek hos oss: han sände sin ende son till världen för att vi skulle få liv genom honom. Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som försoningsoffer för våra synder. Mina kära, om Gud har älskat oss så, måste också vi älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra är Gud alltid i oss, och hans kärlek har nått sin fullhet i oss.” 1 Joh 4:7-12

/Magnus Lind

Categories
Betraktelse Herdestav Undervisning

Herdestaven

Korset - en påminnelse om Jesu kärlek till oss.

Fastan, en central del av kyrkoårets rytm med sina dryga 6 veckor och fastan som praktiken att frivilligt avstå, dessa perspektiv skulle jag vilja dela några reflektioner kring i månadens herdestav. Fastan inleds på askonsdagen vilken i år, infaller den 5 mars, avslutas med stilla veckan och själva fastan bryts i och med påsksöndagen. 

I bibelns texter om fasta så beskrivs fastan framför allt som att avstå från att äta, allt ifrån kött till att inte äta alls. Och det är kanske det vi idag primärt förknippar med fasta. Men jag skulle nog säga att det inte är det som är poängen, alltså det kanske inte handlar så mycket om att avstå från utan att ge utrymme för. För oavsett om det är Daniel (Dan 1:12) som under en period inte äter kött eller  i Ester 4:16 då folket fastar inför att Ester ska vädja till kungen. Eller Paulus efter sitt möte med Jesus på vägen till Damaskus (Apg 9:9) så handlar det om att avstå till förmån för något annat, för bön, sorg eller reflektion. Idag kan vi därför tala om fasta från till exempel sociala medier. För det handlar mindre om vad jag avstår från och mer om vad jag ger utrymme för. Detta innebär inte att det inte finns visst egenvärde i att fasat från viss mat eller sociala medier men det är inte det som står i fokus. Så, vad är det vi ger utrymme för? Ett traditionellt centrum för fokus under fastan är reflektion kring Jesu lidande. Fastans 40 dagar speglar Jesus 40 dagar i öknen där han frestas och den avslutas i korsfästelsen, döden och uppståndelsen. I Lukasevangeliets 4 kapitel kan vi läsa om hur Jesus fastar och frestas i öknen, något som följs upp med hans uppträdande i synagogan i Nasaret. Här (Luk 4:16-30) ger Jesus det som ibland kallas för hans programförklaring, hans sätt att beskriva vad hans tjänst kommer att innebära. Helande, befrielse och upprättelse, det är Jesu tjänst men det är också den fasta som Gud önskar av folket i sitt budskap genom Jesajas 58 kapitel: Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor… befriar de förtryckta… delar ditt bröd med den hungrige… Den fastan som Gud vill se här handlar inte om att avstå från något utan att göra det goda. Detta kan givetvis innebära ett behov att omprioritera, att avstå, men igen, frågan är vad som står i fokus och kanske är det det som fasteperioden kan hjälpa oss med. Att vi regelbundet får återvända till en period där vi kan kalibrera fokuset på Jesus Kristus och ger utrymme för reflektion och handling i riktning för det goda.

/Oscar Richardsson

Categories
Betraktelse Herdestav

Herdestaven

Ett nytt år har börjat. Vi får öva oss på att tänka och skriva 2025. För mig brukar det ta ett tag att vänja sig vid de nya siffrorna. 

År 2025 innebär för min egen del några nya saker att vänja sig vid. Jag har just påbörjat mitt vikariat hos er i Vasakyrkan. Under detta år kommer jag att arbeta på Jolines tjänst med inriktning på diakoni. Det känns mycket bra och jag ser fram emot att få lära mig nya saker och framför allt att få lära känna er som finns med i Vasakyrkan. 

Jag kommer närmast från ett vikariat som barn- och ungdomskonsulent i Ersmarkskyrkan i Umeå. Det började jag på precis när jag flyttat till Umeå i augusti 2023. Flytten gick från Luleå, min födelsestad och där jag tillbringade mina första 18 år. Sedan en paus på 10 år med olika bostadsorter för studier och familjeliv runt om i Sverige innan Luleå blev mitt hem igen. Denna gång i 25 år. Där har jag jobbat inom Svenska kyrkan och EFS Luleå med olika uppgifter men mest med barn- och ungdom och med att samordna frågor som gäller ideellt arbete. Jag har också fått utforska området predikan och det är spännande. Livet har jag fått lyckan att dela med Magnus och våra fyra söner som nu är vuxna och utflugna. Att prova något nytt som att flytta till en annan stad när man är drygt 50 år känns helt rätt. Magnus och jag trivs väldigt bra här i Umeå. 

När vi går in i nya år kan det vara en tid för att utvärdera, tänka och reflektera.  Vissa årsskiften har man bara ork att pusta ut för det har varit många saker på minussidan när man sammanfattar.  Läget i världen och samhället kan lätt trycka ner och ge mörka moln. Men det finns med all säkerhet alltid något att vara tacksam för ändå och vissa år är det en stor dos av det. Blickar vi framåt i samband med årsskiften har vi också med oss våra planer, önskningar och förhoppningar kring olika delar av vårt liv. Det hör till för vi är alltid på resa framåt och då behövs det lyfta blickar, öppna ögon och att vi är villiga och modiga att ta steg.  

Vasakyrkans ledord är ”nära Jesus, nära varandra och nära omvärlden”. Det är en väldigt bra grund för vår resa framåt som grupp och som individer. Och vi behöver inte vara rädda för Gud är med oss. I episteltexten (Hebreerbrevet 13:5,6) från nyårsdagen kan vi läsa:

Gud själv har sagt: Jag skall aldrig svika dig, aldrig överge dig och därför kan vi tryggt säga: Herren är min hjälpare, jag skall aldrig frukta. 

Det här får vi bära med oss i våra hjärtan. Som sanning och som en trygghet. Det hindrar inte att vi kommer att känna oss otrygga, rädda och ensamma. Låt oss då landa i ledorden och leva nära Jesus, nära varandra och nära omvärlden och dela liv i alla dessa riktningar.

/ Ulrika Lind

Categories
Betraktelse Föreningen Herdestav

Herdestaven

Foto: Eva Gerhardsson

Stormen stillas

Vi lever i en tid där det finns mycket som kan oroa oss. Personligen känns det som att varje gång jag möts av nyhetsflöden, är det en ny kris eller en ny konflikt som brusar upp som ett stormigt hav och känslan av litenhet, maktlöshet och rädsla är påtaglig. Men vid dessa stunder kan jag också drar mig till minnes Markusevangeliet 4:35-41. Där möts vi av berättelsen när Jesus stillar stormen. Berättelsen utspelar sig på kvällen efter en lång dag av undervisning av Jesus där han tillsammans med lärjungarna beslutar sig för att ta sig till andra sidan sjön, bort från folkmassorna som har lyssnat på undervisningen. Väl i båten lägger sig Jesus ner och somnar. Plötsligt blåser det upp till storm och lärjungarna grips av stor rädsla, de väcker Jesus som befaller stormen att lugna sig och stormen lyder. Berättelsen avslutas med att lärjungarna frågar sig “Vem är han? Till och med vinden och sjön lyder honom.”

Genom gamla testamentet återkommer ett bildspråk som talar om världens ondska och kaos i formen av vatten och vattenmonster, som kaosmakter eller kaosvatten. I detta bildspråk är det bara Gud som är den som har makten över kaoset, bara Han som stillar stormen. I templet fanns därför en kopparplatta som skulle påminna om och symbolisera Guds stillande av kaosvattnet. Det är troligt med detta i bakhuvudet som lärjungarna ställer frågan “Vem är han?” Jesus gör något som bara Gud har makt att göra. 

I Uppenbarelseboken kan vi sedan läsa om den himmelska tronsalen där författaren beskriver ett hav som av kristall. Upp 4:6. Det är renare, klarare än kopparplattan. Kaosvattnet blir stillat en gång för alla. Med denna framtidsvision, i tron och hoppet om det slutgiltiga stillandet får vi delta i Guds mission för en helare värld och vi får också, likt Jesus, vila tryggt i båten med tilltron till Guds makt och omsorg. Vi får vila i Guds ord till psalmisten “Lugn! Besinna att att jag är Gud, upphöjd över folken, upphöjd över jorden.” Ps 46:11. 

/Oscar Richardsson

Categories
Betraktelse Föreningen Herdestav

Herdestaven

Gudstjänstgrupper

När ni samlas har var och en något att bidra med…1 Kor 14:26

Orden ovan skriver Paulus till församlingen i Korinth men gäller lika mycket oss i Vasakyrkan och våra gudstjänster. Bara genom att vara med i gudstjänsten så bidrar personen och även om man inte kan vara fysiskt närvarande kan man be för gudstjänsten.

Biskopen i Växjö stift Fredrik Modeus talar i boken “Mod att vara kyrka”  om vikten av “kyrkbänksämbetet”: ”att helt enkelt vara en bedjande, lyssnande och lovsjungande gudstjänstfirare.” Modeus talar också om att arbeta med att fler personer får möjlighet att utföra uppgifter i gudstjänst, s.k. “praktisk delaktighet” och ett bra sätt att göra det är genom gudstjänstgrupper. 

En gudstjänstgrupp träffas för att förbereda en gudstjänst tillsammans och fördela uppgifter av olika slag, t.ex. hälsa välkommen, be dagens bön, läsa bibeltext, leda i förbön, tända ljus, vittnesbörd, föreslå en psalm. Under hösten har vi bestämt att vid tre gudstjänster i Vasakyrkan pröva att ha gudstjänstgrupper. De tre tillfällena är 6/10, 3/11 och 8/12. Några dagar innan gudstjänsten träffas vi (ca. en timme) för att förbereda gudstjänsten. Skulle du vilja vara med vid någon eller några av de tillfällena så anmäl dig till magnus@vasakyrkan.com.

/Magnus Lind

Categories
Betraktelse Föreningen Herdestav

Herdestav septemeber

Jag har för några veckor sedan anlänt till mitt och min frus nya hem på västkusten. Det känns som att jag snart ska upp till vårt hem i Vasakyrkan och Umeå och fortsätta livet i Norrland. Det kommer nog ta ett tag att vänja sig att västkusten är ett “nytt” hem för oss. Jag saknar er! 

Under hösten kommer Vasakyrkan att gå in i en ny säsong. En ny anställd, nya satsningar och nya tankar och idéer. Ibland kan förändring kännas obekvämt och jobbigt, men då får vi vila i att Gud aldrig förändras. Våra omständigheter förändras hela tiden och det har aldrig varit viktigare för kyrkan att hitta nya, kreativa sätt att visa det mäktiga budskapet om Jesus för vår värld. Samtidigt som vår värld ändras är det viktigt att ha med sig att budskapet om Jesus inte gör det, det är samma goda nyhet som vi alltid har predikat. Guds nåd ändras inte! De nyskrivna sångerna vi sjunger i kyrkan är inte nödvändigtvis bättre eller sämre än de äldre, det är samma kärlekssånger till Gud, men med en ny melodi. 

Inför min sista söndags-predikan i tjänst för Vasakyrkan under Heliga trefaldighets dag i början av sommaren gav jag er tre medskick inför kommande säsong:

  1. Gud älskar dig
  2. Gud är aktiv idag
  3. Sänk din förväntan på denna värld och höj din förväntan på Gud!

Denna världen kommer inte ge oss, eller våra vänner som ännu inte känner Jesus, det våra hjärtan innerst längtar efter. Denna världen kommer heller inte att täcka våra behov av närhet, kärlek eller omtanke på det sätt som bara Gud kan. Inga institutioner, organisationer eller ideologier kommer ge oss ovillkorlig kärlek, det är bara Jesus som kan det och han är värd att bygga sitt liv på! Jag kommer fortsätta att be för Vasakyrkan och jag kommer gärna och besöker er i framtiden. Vasakyrkan har en speciell plats i mitt hjärta. 

“Se, jag gör något nytt. Redan nu visar det sig. Märker ni det inte? Jag ska göra en väg i vildmarken och strömmar i öknen.” – Jes 43:19

Adam Govik f.d. anställd i Vasakyrkan

Categories
Betraktelse Föreningen Herdestav

Herdestaven

Nära Jesus, nära varandra, nära omvärlden

Vår vision i Vasakyrkan är att vi vill leva nära Jesus, varandra och omvärlden. Hebreerbrevets författare kan hjälpa oss att reflektera över vad detta kan innebära:

Nära Jesus

Låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. Heb 12:2. Att leva nära Jesus är att fästa vår blick på honom. När vi fäster vår blick vid Jesus så skapar han tro i oss. Fästa vår blick på Jesus kan vi göra genom att lyssna till honom i Ordet och Bönen och ta emot honom i Nattvarden. Som Rosenius skriver i psalm 251: “Var jag går i skogar berg och dalar följer mig en vän jag hör hans röst”. 

Nära varandra

Håll syskonkärleken levande. Heb 13:1 Att leva nära varandra får vi göra genom att hålla syskonkärleken levande. Vi tillhör Guds stora familj och är syskon med varandra. Det kan finnas spänningar och konflikter i familjen. Att hålla syskonkärleken levande tänker jag handlar om att be om kärlek till varandra och inte minst dem i gemenskapen som vi har svårare med. 

Nära omvärlden

Kom ihåg att visa gästfrihet, ty det har hänt att de som gjort det haft änglar till gäster utan att veta om det. Heb 13:2. Att leva nära omvärlden handlar om att visa gästfrihet. Vi får i Vasakyrkan visa gästfrihet och gästvänlighet till de som kommer till kyrkan. Flera undersökningar visar på hur viktigt det är att ha en varm, öppen och välkomnande atmosfär för att församlingen ska kunna växa. Eller som Mats Nyholm pratade om här när han med ett team från S:t Clara kyrka var på besök. “Den kyrka växer som är öppen för alla”.  Att leva nära omvärlden handlar också om att med Jesus gå ut utanför kyrkan och möta människor där de är. Som det står i Heb 13:13: Låt oss då gå utanför lägret och dela hans smälek. 

/Magnus Lind, från andakt på EFS Vasakyrkans årsmöte

Foto/bild:Peo Einemo.